Driva skola som bolag

Omkring 60% av friskolorna i Sverige drivs av aktiebolag. Aktiebolag som styrs av aktiebolagslagen. Aktiebolag som kan dela ut vinst till sina aktieägare.

Denna ”vinst” är i praktiken outnyttjade skattepengar, utbetalade av kommunen i form av skolpeng. Redan 2003 kom ett förslag om begränsad vinstutdelning för skolor som drivs av aktiebolag. Förslaget innebar ingen begränsning för skolan att gå med vinst, bara en begränsning i att dela ut denna vinsten till externa aktörer utanför bolaget. Högskoleverket hade inget att invända mot förslaget. Skolverket tyckte inte förslaget räckte utan att en helt ny bolagsform för just skolor behövdes. Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv uttalade sig starkt kritiskt till förslaget.

- ”Svenskt Näringsliv motsätter sig starkt dessa strävanden att inskränka de privata alternativen”.

Förslaget kom sen inte längre och sen dess är utvecklingen tydlig. Fem av sex aktiebolag som driver friskolor går med vinst. 2008 hade de 300 aktiebolag, som driver friskolor, en sammanlagd omsättning på 10,7 miljarder kr. Den utdelade vinsten var drygt 500 miljoner kr.

Lite länkar:
SVT Rapport om friskolevinster
Sveiges Skolledarförbund om friskolevinster
Svenskt Näringsliv om vinstbegränsningar

Gamla kommentarer

Här nedan ligger gamla kommentarer gjorda innan uppdateringen av webbplatsen.

Martin
2009-08-23

Tack!
Bra och välbehövlig sammanställning, tack för den! Kunskaperna sägs ju gå ner kraftigt i den svenska skolan och det kanske är sant, jag vet inte. Oerhört intressant och belysande är att privatskolereformen aldrig nämns med ett ord som en orsak till detta eventuella kunskapsfall. Det är ju helt uppenbart för varje människa av kvinna född att sambandet mellan vinst-mindre lärarledd undervisning-sämre kunskaper är klasklar. Skam åt svenska medier som inte klarar av att berätta detta för väljarna!

Martin
2009-08-17

Kunskapslucka var ordet
Frågan man har att rösta på är inte så enkel. Jag tror varken det gör till eller från hur mycket undervisningstid eleverna får. Anledningen är att jag är skeptisk till den undervisning de får. Skolan är rörig och ostrukturerad vilket inte har med flumpedagogik att göra utan att man blandar individ och kollektiv på ett ogenomtänkt sätt. Det är en bra idé att ta hänsyn till individen när det gäller studietakt och vad som ska göras när. Det är dumt att ha kollektivet ”klass” i vilken individen ska verka. Nu har vi 30 individer som ska arbeta utifrån sina förutsättningar i ett gemensamt klassrum men fortfarande bara en lärare. Kunskapslucka var som sagt ordet. Det tror jag blir resultatet av den bristande struktur som eleven tvingas arbeta inom. Om flera arbetar med samma sak samtidigt har man hela tiden möjlighet att se vad och hur andra löser uppgiften. Resultaten kommer att bli mer lika men också på en högre nivå då man anammar de bästa lösningarna omkring sig. Nu blir det mer ensam eller parjobb med uppgifter vilka läraren snabbt kan få igång eleven med och som inte kräver så mycket stöd. Vad man kan tänka ut själv blir alltså vad man kan prestera och det är ju inte så mycket med tanke på att det är okunniga personer vi pratar om. Härav kunskapsluckor. Lösningen är inte att låta klassen jobba mer likformigt utan att bryta upp klasserna. Ta bort dem helt. Eleverna ska ju lära sig vissa saker men grupperna de gör det i är inte intressanta utan att de gör det med andra som ska göra samma sak. Det är kunskap vi ska bibringa eleverna inte undervisningstimmar.

Gäst
2009-08-17

Lysande
Jag uppskattar verkligen den sammanställning som du har gjort på din sida.

Gäst
2009-08-12

Äntligen!
Här är någon som pekar på en rationell orsak till problemen i den svenska skolan. Tack!

Berra
2009-01-21

lärare i friskola
Allt som kan mätas i skolan bör mätas, oavsett huvudman. Varje huvudman bör mäta en stor mängd faktorer i sin verksamhet. Enkäter online bör tillställas alla inblandade – elever, föräldrar, lärare, skolchefer och övrig personal. Varje lärare och skolchef bör få veta vad elever och föräldrar anser om lärarens förmåga att sköta olika aspekter av sitt arbete, lärare bör ges möjlighet att jämföra sina resultat med sina kollegor och bör, om resultaten har brister, få stöd från arbetsgivare att prestera bättre. Detta är metoder som varit regel inom näringslivet under lång tid och är en normalitet i de flesta sammanhang. Ansvaret att den verksamhet som bedrivs har god kvalitet vilar ytterst på huvudmannen, i de flesta fall kommunen. Det normala är att kommunen har en ytterst slapp kontroll över hur olika kategorier av brukare egentligen uppfattar deras verksamhet, en självklar konsekvens av en situation där kommunen har ett ohotat monopol. Nationella prov i fler ämnen är en del av den nya borgerliga skolpolitiken. Detta är alldeles utmärkt. Verktyget är trubbigt med ger en del av sanningen kring vilka skolor som är bra eller dåliga. Det motverkar också att andra ämnen än basämnen behandlas styvmoderligt av olika huvudmän.

Gäst
2008-02-29

Inspiration eller slöjdsalar?
Har precis kollat på två skolor i Ystad, varav en kommunal och en kunskapsskola. Kommunal=de mest oinspirerade lärarna man skulle kunna tänka sig men fina slöjdsalar och enorma klassrum. Friskola = mycket inspirerande lärare men mindre utrymmen och inga slöjdsalar. Vad är viktigast inspiration eller hyvelbänkar (som ungarna ändå får när de åker till kunskapsgården). Vi väljer inspiration framför ett gäng bittra job-for-lifers… Plutta dej som gör denna sajten!

Luckan
2008-02-11

Men undervisningstiden…?
Jag tvivlar inte en sekund på att gästen med inlägget nedan är professionell i sin yrkesutövning. Jag tvivlar inte på att den överväldigande majoriteten av lärare i både friskolor och kommunala skolor är professionella i sin yrkesutövning. Men på vilket sätt motiverar det att eleverna får mindre undervisningstid?

Gäst
2008-01-24

Stolt
Jag jobbar på en friskola där det går 20 elever på varje lärare. Kan tyckas lite? Ja, om det vore så att vi lärare hade planeringstid under den tid eleverna är i skolan kanske. MEN – om alla lärare är ute i verksamheten hela tiden, med undantag för lunchrast, är det då lite? Har arbetat kommunalt i många år och visst, vi var många fler – men vi var definitivt inte fler vuxna ute i verksamheten med eleverna. Nä, för där satt hälften av styrkan och planerade i arbetsrummet under stora delar av dagen. Jag är ganska less på lärare i kommunala skolor som ondgör sig på friskolor. Ta oss istället som inspiration – marknadsför er genom er kunskap och ert yrkeskunnande, inspirera eleverna till att nå högre resultat, ha roligt i undervisningen! Men framför allt: visa din professionalitet som lärare genom ditt eget arbete – inte genom att påvisa andras brister! Trots allt – vi är lärare och vårt främsta mål är att entusiasmera våra elever att trivas och utvecklas i skolan – oavsett vilken skolform eleven finns i. Jag är lärare – jag är stolt över mina duktiga elever – jag är stolt över min skola. Men framför allt är jag stolt över att jag är professionell i min yrkesutövning!

Gäst
2008-01-15

Tack!
Mycket bra skrivet!

Elisabeth
2007-11-06

skattebetalare
Friskolor bekostas av skolpeng/skattemedel. Om skola A i kommun A går dåligt (=för få elever), kan delar av skolpengen föras över från systerskolan B i kommun B för att täcka hålen. I förlängningen betyder det att B-kommunens elever inte får ta del av sin skolpeng, vilket de borde ha rätt till. Hur kan det vara tillåtet att använda våra skattemedel på detta sätt? Elisabeth Karlsson Stockholm

Evelyn
2007-08-24

Skolkoll
Här är ett tips på hur man kan kolla om en skola ger eleverna det de har rätt till = en bra skola: Finns lokaler för de praktiska ämnena (idrott, slöjd, bild m.fl.)? Är lärartätheten lägre än riksgenomsnittet? Verkar lärarna trivas? Kan de påverka sitt arbete med eleverna, eller är allt redan färdigpacketerat? Är klassrummen under-dimensionerade? Finns elevvårdspersonal? Hur många består expeditionspersonalen av? Hur äter eleverna? Finns läromedel, inte bara en digital portal. Ersätts vissa lektioner av lärarfri tid (kan kallas workshops, helpdesk eller liknande)

Jonatan
2007-08-16

Välkommet!
Tack! Äntligen någon som skriver om skolans problem och verkar vara insatt i den rådande situationen. Vi har nämligen en debatt idag som fullständigt ignorerar det faktum att resultaten i svensk skola i internationell jämförelse har försämrats drastiskt efter decentraliseringen, friskolereformen och neddragningarna under 1990-talet. Jag hoppas verkligen att de som satt agendan, folkpartister och DN-skribenter, läser och begrundar det som skrivs på denna sajt. Instämmer alltså i kritiken mot dagens utveckling.

Johan
2007-08-14

Bra initiativ
Analysen ni gjort är helt riktig, och värst ser det ut i de ämnen som inte har nationella prov. När det gäller kunskapsskolan är namnet helt underbart med tanke på att det vanligtvis är just kunskaper som eleverna saknar när de lämnar skolan i fråga. Däremot är kunskapsskolan bra om man vill utveckla sin förmåga att slöa.

Gäst
2007-08-05

hur göra
Vilka friskolor vågar man välja då?

Gunnar
2007-07-24

Bra
Mer uppmärksamhet på det här problemet skulle vara önskvärt

Patrik
2007-04-02

Hoppas detta är ett aprilskämt
Om inte så är det helt sjukt hur man kan hävda sig vara/varit anställd i någon av de stora friskolekoncernerna när hela sajten handlar om att friskolor är FEL!

Det suger när man utnyttjar nätet till att via anonyma sajter försöker skapa legitimitet i sitt budskap genom att hävda att man är något man inte är.

Våga stå för att ni bakom sajten tycker att friskolor är fel och kalla i stället sajten för NEJ_TILL_FRISKOLOR.NU. För det är det enda ert uttalade syfte är. All analys kring hur man skapar förutsättningar för lärarande saknas i er analys! (Man kan ju vänta sig att er lösning är att ösa in ännu mer pengar i offentliga monopol!!!

Lasse
2007-04-02

Frihet?
Angriper frihet? Frihet att göra vadå menar du?

Lars Johansson
Stockholm

Gäst
2007-04-02

Sjukt!
Hemliga nätverk som angriper frihet tyder att något är sjukt.
Den som inte står för sina åsikter förtjänar inte att tas på allvar!

Hans Sundgren
Söderhamn

Daniel
2007-03-31

-
Sverige behöver både friskolor och kommunala skolor. De bästa friskolorna är bättre eller lika bra som de bästa kommunala skolorna. Men tyvärr finns bland friskolorna också riktiga skräckexempel.
Bland friskolorna finns skolor som är mycket sämre än de sämsta kommunala skolorna. Kunskapsskolan och Vittra hör till de absolut värsta avarterna. De är skolor som minskat lärartätheten bortom alla rimliga proportioner vilket fått till följd att eleverna har mycket lite lärarledd undervisning och att personalen mår dåligt. En följd av detta är att betygssättningen på dessa skolor blir rena lotteriet vilket hotar rättsäkerheten vid högskoleintaget. Som tur är så kommer förnuftet att segra och dessa skolor kommer så småningom att bli ett minne blott. Frågan är bara hur länge vi skall behöva vänta. Jag uppmanar alla lärare och alla elever vid dessa skolor att rösta med fötterna och söka sig till andra skolor. På så sätt påskyndar vi denna smärtsamma process. Anders Hultin & Co kommer att bli ihågkommna som dom som försökte leda svenskt utbildningsväsende ner i fördärvet, men misslyckades!

Berra
2007-03-31

-
Varför en anonym sajt om ett viktigt ämne? Vågar inte personen bakom stå upp för sina åsikter och ta en öppen och ärlig debatt? Uppenbarligen inte.

Jag gillar dessutom inte att få spam-mejl med anonyma avsändare till min jobbmejl.

Är det orimligt att en del av den skattefinansierade skolpengen delas ut till aktieägare i de privata läromedelsförlagen? Borde inte hela klabbet förstatligas en gång för alla, så att politikerna fick HELA makten över HELA utbildningsväsendet?

Tror knappast det…

Totte
2007-03-31

-
vi får hoppas att signaturen CP inte är lärare i svenska

Gäst
2007-03-31

-
Det är INTE vilken verksamhet som helst. En elev som får betyg utan att behöva gå i skolan klagar inte. Är det bra
för Sverige?

Lasse
2007-03-31

-
”På Cybergymnasiet är skoldagarana korta. Du går i genomsnitt bara fyra/fem timmar per skoldag, antingen för- eller eftermiddag.” Cybergymnasiets hemsida.

”Eleverna på IT-Gymnasiet får lärarledd undervisningstid i enlighet med den av skolverket föreskrivna garanterade undervisningstiden.” It-Gymnasiets hemsida gör reklam. :)

”Vårt schema ger eleverna möjlighet att läsa läxor under dagtid istället för på kvällar och helger, eftersom lektionerna normalt inte omfattar mer än ungefär halva dagen, för- eller eftermiddag.” Jensen-gymnasiums hemsida.
Även dom gör i stycket under reklam om att följa
gymnasieförordningen.

Jag vill påstå att det är satt i system.

Håkan
2007-03-31

-
Jag tycker det är bra med friskolor som kan erbjuda alternativ till kommunala, speciellt när det gäller pedagogik och inriktningar.
Men naturligtvis får vinstintresse inte gå före undervisning. Det tror jag inte heller att det gör i majoriteten av skolorna. Dessutom tror jag det är som med vilken annan verksamhet som helst – luras man slår det tillbaka på ägarna så
småningom.
För eleverna tror jag det är värre att lärarhögskolorna inte utbildar goda pedagoger.

Pella
2007-03-31

-
Sveriges största friskola heter kunskapsskolan. Den borde verkligen synas under lupp.

mamma
2007-03-31

-
Vinsten från friskolorna borde återvända till de rätta ägarna, dvs eleverna. Det kan användas till att anställa fler lärare, så kan alla undervisning, typ elevstyrd, ersätts med riktig undervisning

CP
2007-03-31

-
”Som de flesta av oss gillade jag håltimmar och sovmorgnar, men innerst inne insåg jag ganska snart att det fanns ett samband mellan ansträngning och resultat.”
Det är ju så att alla elever måste bestämma sig för att lära sig, om de inte gör detta kan de få 5000 lärarledda timmar utan att förstå ett dugg. Dvs. få stora kunskapsluckor. Där jag jobbar har jag inte upptäckt att det skulle vara lärarlöst halva dagarna även om det inte är ”föreläsning” hela åtta timmar om dagen. Jag är stolt över det arbete vi gör och säker på att våra elever står sig mycket bra i konkuransen med de kommunala dito.

Flumskolan infördes 1992

Detta är en debattartikel publicerad på Newsmill i december 2008.

Flumskolan håller Sverige i ett järngrepp. Enligt Jan Björklund uppstod den redan på 60-70-talet, men av någon anledning har de mätbara försämringarna visat sig först från slutet av 90-talet. De försämringar i kunskapsnivå som redovisas av Skolverket nu, är i jämförelse med tidiga 90-talet. Så först var det tydligen 20-30 år av flumskola innan det uppstod några försämringar. Vilket ju kan tyckas märkligt.

Vi som fortfarande tror på orsak och verkan tycker emellertid det är relevant att fråga sig vad det finns för skillnader mellan den skola vi hade för 10-15 år sedan och den skola vi har idag. För något måste ju ha hänt, eftersom det finns en mätbar skillnad i kunskapsnivå. Orsak och verkan. Små förändringar, så som större klasser och förändrad lärarutbildning (med mer ämnesstudier) har visserligen skett, men det räcker knappast som förklaring.

Det visar sig att det finns två enorma skillnader mellan den skola vi har idag, flumskolan, och den skola vi hade för 15 år sedan. För det första Lpo94, den nya läroplanen som trädde i kraft 1994, där vi gick från relativa sifferbetyg till målrelaterade betyg med IG, G, VG och MVG. För det andra friskolereformen som genomfördes av den borgerliga regeringen 1992 (utan nämnvärt mothugg från oppositionen ska tilläggas) och som innebär att vem som helst som kan teckna juridiska avtal (t.ex enskild firma), utan någon som helst utbildningserfarenhet, får starta en vinstdrivande skattefinansierad skola.

I vårt nuvarande betygssystem gäller kunskapsmål. Stoffet på vägen dit är inte det viktiga, det är målet som räknas, förståelse och slutsatser. Eftersom stoffet inte är målet behöver man inte heller i målen säga vilket stoff som krävs för att uppnå målet. Det är individuellt. En elev kan ju vara bra på tex engelska av fler skäl än undervisningen i skolan. Här finns alltså en möjlighet till flexibilitet i den undervisningstid en elev behöver för att uppnå ett mål. Att mängden stoff eleven tillgodogör sig, och den övning eleven får, är direkt avgörande för elevens möjlighet att ”kunna dra egna slutsatser” eller ”kunna värdera och jämföra”, vilket är vanliga formuleringar i läroplanen, kan skolor bortse ifrån och ändå hävda att de följer läroplanen.

När regeringen 1992 drev igenom friskolepropositionen förändrade man även den garanterade undervisningstiden. Från att ha varit 2500 lektionstimmar á 60 min för en gymnasieutbildning på 2500 poäng, sänktes undervisningstiden på ES, SP och NV-programmen till 2180 timmar. Illa nog kan tyckas, men vad värre är försvann den självklara kopplingen mellan undervisning och poäng. Eftersom det inte längre är reglerat hur många undervisningstimmar en 100-poängskurs ska innehålla blir resultatet att mindre nogräknade skolor ytterligare kan dra ner tiden tillsammans med lärare utan risk för anmärkningar från skolverket. Med formuleringar som elevstyrd, individanpassad, workshop eller frihet i tid och rum, ”erbjuder” skolan undervisning utan att behöva hålla den.

Eftersom man för Skolverket kan motivera att eleven kan uppnå målen på andra sätt än genom lärarledd undervisning, gör dessa två förutsättningar det möjligt för skolor att spara pengar genom att helt enkelt ha mindre undervisning. (Det är förresten skälet till att det är så populärt att starta friskolor). Nu är det ju nämligen inte längre reglerat hur mycket undervisning som krävs i ett visst ämne. Tidigare var det svårt att trixa, på gymnasiet gällde 1 timme = 1 poäng. För Engelska A 100 poäng gällde 100 timmar. Det gäller inte längre och idag ligger undervisningstiden vanligen mellan 40-80 timmar.

Det här är det verkliga skälet försämringarna sedan mitten av 90-talet och skälet till att Skolverket idag kan rapportera att svenska elever har blivit ännu sämre på matte och naturkunskap, enligt den senaste TIMSS-undersökningen, jämfört med den som gjordes 2003.

Dagens flumskola, Jan Björklund, är inte ett arv från 70-talet, den infördes i början på 90-talet.