Förutsättningarna

För det första

I vårt nuvarande betygssystem gäller kunskapsmål. Stoffet på vägen dit är inte det viktiga, det är målet som räknas, förståelse och slutsatser. Eftersom stoffet inte är målet behöver man inte heller i målen säga vad eller hur man ska läsa för att uppnå målet. Det är individuellt. En elev kan ju vara bra på tex engelska av fler skäl än undervisningen i skolan. Här finns alltså en möjlighet till flexibilitet i den undervisningstid en elev behöver för att uppnå ett mål. Att mängden stoff eleven tillgodogör sig, och den övning eleven får, är direkt avgörande för elevens möjlighet att ”kunna dra egna slutsatser” eller ”kunna värdera och jämföra”, vilket är vanliga formuleringar i läroplanen, kan skolor bortse ifrån och ändå hävda att de följer läroplanen.

För det andra

När regeringen 1992 drev igenom friskolepropositionen förändrade man även den garanterade undervisningstiden. Från att ha varit 2500 lektionstimmar á 60 min för en gymnasieutbildning på 2500 poäng, sänktes undervisningstiden på ES, SP och NV-programmen till 2180 timmar. Illa nog kan tyckas, men vad värre är försvann den självklara kopplingen mellan undervisning och poäng. Eftersom det inte längre är reglerat hur många undervisningstimmar en 100-poängskurs ska innehålla blir resultatet att mindre nogräknade skolor ytterligare kan dra ner tiden tillsammans med lärare utan risk för anmärkningar från skolverket. Med formuleringar som elevstyrd, individanpassad, workshop och frihet i tid och rum, ”erbjuder” skolan undervisning utan att behöva hålla den.

Dessa två förutsättningar gör det möjligt för skolor att tjäna pengar genom att helt enkelt ha mindre undervisning. Eftersom ju eleven kan uppnå målen på andra sätt än genom lärarledd undervisning. Det är skälet till att det är så populärt att starta friskolor. Nu är det ju nämligen inte längre reglerat hur mycket undervisning som krävs i ett visst ämne. Tidigare var det svårt att trixa, på gymnasiet gällde 1 timme = 1 poäng. För Engelska A 100 poäng gällde 100 timmar. Det gäller inte längre och idag ligger undervisningstiden vanligen mellan 40-80 timmar. Kunskapsskolan tycker tex att det räcker med 50 timmar.
Som av en festlig slump var Kunskapsskolans tidigare VD, Anders Hultin, ”sakkunnig” på utbildningsdepartementet 1992.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen avstängd.