Lärarnas Nyheter: Elever lär mindre efter betyg i sexan

jag har en enskild firma
jag får starta en skola
även om jag inte haft några pedagogiska kunskaper
för varje elev får jag en fastställd summa pengar
en skolpeng, fastställd av kommunen där de räknat ut hur mycket som behövs för att utbilda eleven
dessa pengar ska täcka allt
det finns inget sätt jag kan få mer pengar
jag kan inte som i tillverkningsindustrin förändra min verksamhet så att jag får mer pengar för varje utbildad elev
de pengar jag får, skolpengen, ska räcka till allt – lärare, lokaler, utrustning, etc
det enda sättet att gå med vinst är alltså att dra ned på dessa utgifter
det kan ju vara bra för kontinuiteten att jag kan spara pengar under läsåret för att kunna göra större investeringar
om jag tex behöver bygga en gymnastiksal eller en labbsal
så vinst måste jag ju kunna gå med menar jag
från budgetår till budgetår

men
på vilket sätt gagnar det skolan och utbildandet av eleverna att jag som äger skolan kan ta ut vinsten från skolans verksamhet?
är det inte väldigt viktigt att de bolag som tillhandahåller skattefinansierad utbildning har tydliga regler för hur dessa skattepengar får användas?

de värsta avarterna av friskolor som går med vinst är just dessa mindre bolag med en eller två skolor där enorma delar av skolpengarna betalas ut som vinst till ägaren
tror du verkligen att den vinsten gör skolan bättre? att utbildningen blir bättre?

den andra avarten är friskolekoncernerna
stora aktiebolag med många skolor där de som äger skolorna, aktieägarna, inte är de som jobbar i skolorna
på vilket sätt kan lärare och skolledare göra ett bättre jobb när delar av skolpengen ska delas ut i aktieutdelning och helt lämna skolans verksamhet? på vilket sätt bidrar det till att kvaliteten i undervisningen ökar? varför ska de få göra det?

sedan 1992 har vi halkat ned från topplacering till absoluta botten i internationella jämförelser av kunskapsnivån
1992 infördes friskolesystemet
hur kan man tro att det omöjligen kan finnas en koppling där emellan?

Ohly och Dinamarca på DN Debatt: ”Skolan är en sedelpress för aggressiva aktiebolag”

Jan Guillou: Klassamhället förstärks utan betyg i skolan

Förövrigt anser jag, prick som Jan och 80 procent av landets lärare och elever, att skolan bör förstatligas. Lika undervisning för alla, oavsett var man bor och oavsett klasstillhörighet. Religion kan studeras på frivilliga kvällskurser.

Staten måste ta ansvar för alla förskolors kvalitet

Jag förstår inte hur någon kan argumentera för skolbolagens rättigheter att dränera skolorna på resurser när detta så uppenbart förstör den väldigt goda idén om att kunna driva en skola utanför kommunal regi. Är det bara möjligheten för skolans ägare att tjäna pengar som driver dem att bedriva skolverksamhet?

SVT Rapport: Riskkapitalister söker sig till vård och skola

Aftonbladet Debatt: De blir miljonärer på förskolepengar

Friskolereformen genomfördes 1992.

Det stora problemet är dock betygssystemet som infördes ungefär samtidigt. Och kombinationen är förödande. På sidorna Förutsättningarna …och resutatet. ovan förklaras hur.

Problemet är inte fri företagsamhet eller aktiebolag. Problemet är inte heller möjligheten att driva privata förskolor, fritidshem, grundskolor eller gymnasium. Problemet är inte ens att friskolor och privata förskolor går med vinst.
Problemet är att det inte finns regler för vad som krävs av den skattefinansierade (men trots det privatägda) barn-, och ungdomsverksamheten. Problemet är att det går att tjäna pengar personligen.

Om det går att tjäna pengar så kommer det alltid stå i fokus. Om det går att plocka ut pengar ur verksamheten så kommer det att göras. Det är inte konstigare än så.

Så varför inte göra om systemet för skattefinansierad barn-, och ungdomsverksamhet så att det inte går att plocka ut vinst ur skolan? Visa mig den friskola som hävdar att de driver skola för vinstens skull. Att deras huvudintresse inte är att skapa en bra verksamhet. Då ska det väl inte vara något problem? Förhindra möjligheten att plocka ut pengar utanför bolaget som äger skolan, så kommer problemen med för få lärare och ”torftiga pedagogiska miljöer” att lösa sig självt.

En fjärdedel av de 103 skolor som fick starta alltså. Då är det ändå 4-5 ggr fler  som ansökt att få starta friskola men inte godkänts. Mellan 1997-2008 inkom det 1 836 ansökningar om att starta gymnasieskola. (Räknar man grundskolor också inkom det sammanlagt 3 845 ansökningar). Idag finns det 945 gymnasieskolor jämfört med 756 för fem år sedan. Långt många fler gymnasieplatser än vad det finns elever.

Det här borde dock inte förvåna alls, eftersom det inte krävs någon som helst kompetens eller utbildningserfarenhet för starta en vinstdrivande skattefinansierad skola.

http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/11724

http://svt.se/2.22620/1.1937404/brister_i_en_av_fyra_friskolor

http://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-barn-i-topp-fram-till-1990-1.486274