Kategoriarkiv: Vinstintresset

Öppet brev till Peje Emilsson, grundare och majoritetsägare av Kunskapsskolan

Hej Peje.

Jag läste din debattartikel i DN och har några funderingar. Du kanske inte känner till mig men jag har faktiskt jobbat ett antal år i din koncern, på Kunskapsgymnasiet i Kista och Globen. Eller så känner du kanske igen mitt namn – koncernledningen listade nämligen ut att det var jag som stod bakom sajten kunskapsluckan.se strax innan jag avslutade min anställning hos er. Jag säger det här med en gång så att du inte tror att jag hymlar om att jag är rejält kritisk till din skola.

Jag har även tidigare hört dig försvara friskolors rätt att vara vinstdrivande, men det som förbryllar mig är att argumenten du använder aldrig är ekonomiska. Du talar om pedagogiska idéer och modeller och om hur ingen skulle starta skola av ekonomiska skäl. Jag vill gärna tro att du har ett genuint intresse för att utbildning och värnar om den enskilda elevens bästa, men om det nu är så, varför har det betydelse att man reglerar möjligheten att betala ut vinst? Om nu ingen ändå startar eller driver en skola för pengarnas skull?

Jag ska säga vad jag tror det handlar om. Du och jag och alla skolledare inom den nya skolmarknaden vet att det bara är trams när friskoleägare talar sig varma för sin ”unika” modell och dess enastående pedagogiska effekter. Du säger att du startade Kunskapsskolan med den grundläggande idén att alla ska kunna utbildas i sin egen takt. Det låter väldigt bra, tills man förklarar vad det innebär. Det där med egen takt går ju nämligen bara åt ena hållet. Egen takt i din skola betyder att man till att börja med får mindre undervisning än i en vanlig skola. Sen kan man, om man tar ordentligt med eget initiativ, få mer undervisning, så att det nästan kommer upp i den garanterade undervisningstiden. Mer tid än den lagstadgade undervisningstiden är däremot inget jag någonsin erfarit.

Det här är anledningen, den enda anledningen, till att du kan tjäna pengar på din skola. Har dina lärare färre lektioner per elev kan de ju istället ha fler elever. Det är därför Kunskapsskolan ligger i bottenskiktet vad gäller lärartäthet. Det är även därför ni svänger er med meningslösa formuleringar som ”egen takt”, ”egen tid”, ”elevtid”, ”frihet i tid och rum” och annat trams. Allt syftar det till att frigöra lärarresurser. All eventuell pedagogisk effekt, varesig bra eller dålig, är helt underordnad. Det här vet ju jag och alla andra som jobbat i Kunskapsskolan.

Du skriver en hel del om det internationella intresse för din skola du erfar. Jag tycker det låter väldigt konstigt i ljuset av utländsk medias rapportering av Svenska skolans ras i OECD-jämförelse. Är det verkligen er pedagogiska modell som ”väckt beundran och respekt i världen”? Eller är det den ekonomiska?

Slutligen Peje, du undrar vad som ska hända 160 000 elever i 900 skolor om aktiebolag förbjuds verka i skolsektorn. Jag undrar vad som händer om vi fortsatt tillåter skolor att ge dem en undermålig utbildning.
Hur som helst håller jag till fullo med dig i din slutkläm – För alla med barn och barnbarn i svenska skolor finns det anledning att ta sig en extra funderare inför höstens val.

Med vänlig hälsning,
Oskar Jerrstedt
f.d lärare på Kunskapsgymnasiet

Kommunal vetorätt ett slag i luften

Detta är en debattartikel publicerad på Newsmill i april 2013.

Besvikelsen är total. Har det inte gjorts någon som helst problemanalys? Har det inte gjorts någon konsekvensanalys? Vad är vitsen med att kommunen får vetorätt vid öppnande av friskola?

På Socialdemokraternas partikongress beslutades att kommunal vetorätt mot nyetablering av friskolor ska vara partilinje. Beslutet är tydligen en kompromiss mellan å ena sidan de som inte vill begränsa friskolor och dess möjlighet till vinstuttag och de som helst förbjuder dem rakt av. Det här gör mig besviken eftersom jag tillhör dem som inte förstår hur det kan vara kontroversiellt att anse att skattemedel avsatta för utbildning av våra barn och ungdomar, verkligen ska komma våra barn och ungdomar till del.

Det ska sägas att beslutet innefattar vård, skola och omsorg, men låt oss här fokusera på skolan.

Vad är problemet? Är problemet att friskolor konkurrerar ut kommunala skolor? Är problemet att det finns för många skolor, så eleverna riskerar att få byta skola om deras skola tvingas stänga? Är problemet att det finns skolor som inte uppfyller skolverkets kriterier? Är problemet att friskoleägare tillåts göra stora vinstuttag på bekostnad av lärartäthet, undervisningstid, skolmateriel, skolbibliotek, idrottsundervisning, etc, etc?

Oavsett vad man svarar på frågorna ovan är följdfrågan – Är lösningen att införa kommunalt veto mot nyetablering? Man undrar ju om det över huvud taget gjorts någon problemanalys. Men ok, strunta i problemanalys, låt säga att man kommer på idén med kommunalt veto, vad gör man då? Är det inte rimligt att man gör någon sorts konsekvensanalys? – När kommer kommunalt veto att utnyttjas? Vilka kommuner kommer tycka det är en bra idé? Främjar det här förslaget en likvärdig skola? Förbättrar det elevernas situation? Svaret är med säkerhet nej på det två sista frågorna.

Om man vill förhindra överetablering för friskolor finns det i min mening en betydligt effektivare och helt och hållet självreglerande lösning: Gör det inte så orimligt lukrativt att starta en friskola. En friskola ska startas av samma skäl man hade för att genomföra friskolereformen – för att man har en pedagogisk idé, för att kommunen inte tar sitt ansvar (så att barnen i annat fall behöver åka över hela kommunen för att komma till den kommunala skolan), för att man vill starta en skola med inriktning på idrott, eller på musik, eller på matte.

Kommunalt veto mot friskolor är som att sätta dit en ny dörr på ett ruttet hus.

Det måste väl ändå bero på vad vinsten används till?

Idag räcker det att jag har en enskild firma för att få starta en friskola. Några krav på pedagogiska kunskaper finns inte. För varje elev får jag en fastställd summa pengar, en skolpeng, fastställd av kommunen. Där har de räknat ut hur mycket som behövs för att utbilda eleven. Det finns inget sätt jag kan få mer pengar. Jag kan inte som i tillverkningsindustrin förändra min verksamhet så att jag får mer pengar för varje utbildad elev. De pengar jag får, skolpengen, ska räcka till allt – lärare, lokaler, utrustning, etc.

Det enda sättet att gå med vinst är alltså att dra ned på dessa utgifter. Det kan ju vara bra för kontinuiteten att jag kan spara pengar under läsåret för att kunna göra större investeringar, om jag tex behöver bygga en gymnastiksal eller en labbsal, så vinst måste jag ju kunna gå med menar jag. Från budgetår till budgetår.

Men, på vilket sätt gagnar det skolan och utbildandet av eleverna att jag som äger skolan kan ta ut vinsten från skolans verksamhet?
Är det inte väldigt viktigt att de bolag som tillhandahåller skattefinansierad utbildning har tydliga regler för hur dessa skattepengar får användas?

De värsta avarterna av friskolor som går med vinst är just dessa mindre bolag med en eller två skolor där enorma delar av skolpengarna betalas ut som vinst till ägaren.
Är det verkligen någon som tror att den vinsten gör skolan bättre? Att utbildningen blir bättre?

Den andra avarten är friskolekoncernerna.
Stora aktiebolag med många skolor där de som äger skolorna, aktieägarna, inte är de som jobbar i skolorna.
På vilket sätt kan lärare och skolledare göra ett bättre jobb när delar av skolpengen ska delas ut i aktieutdelning och helt lämna skolans verksamhet? På vilket sätt bidrar det till att kvaliteten i undervisningen ökar? Varför ska de få göra det?

Sedan början på 90-talet har vi halkat ned från topplacering till långt under medel i internationella jämförelser av kunskapsnivån.
1992 infördes friskolesystemet och det fria skolvalet. Hur kan man tro att det omöjligen kan finnas en koppling där emellan?

jag har en enskild firma

jag får starta en skola

även om jag inte haft några pedagogiska kunskaper

för varje elev får jag en fastställd summa pengar

en skolpeng, fastställd av kommunen där de räknat ut hur mycket som behövs för att utbilda eleven

dessa pengar ska täcka allt

det finns inget sätt jag kan få mer pengar

jag kan inte som i tillverkningsindustrin förändra min verksamhet så att jag får mer pengar för varje utbildad elev

de pengar jag får, skolpengen, ska räcka till allt – lärare, lokaler, utrustning, etc

det enda sättet att gå med vinst är alltså att dra ned på dessa utgifter

det kan ju vara bra för kontinuiteten att jag kan spara pengar under läsåret för att kunna göra större investeringar

om jag tex behöver bygga en gymnastiksal eller en labbsal

så vinst måste jag ju kunna gå med menar jag

från budgetår till budgetår

men

på vilket sätt gagnar det skolan och utbildandet av eleverna att jag som äger skolan kan ta ut vinsten från skolans verksamhet?

är det inte väldigt viktigt att de bolag som tillhandahåller skattefinansierad utbildning har tydliga regler för hur dessa skattepengar får användas?

de värsta avarterna av friskolor som går med vinst är just dessa mindre bolag med en eller två skolor där enorma delar av skolpengarna betalas ut som vinst till ägaren

tror du verkligen att den vinsten gör skolan bättre? att utbildningen blir bättre?

den andra avarten är friskolekoncernerna

stora aktiebolag med många skolor där de som äger skolorna, aktieägarna, inte är de som jobbar i skolorna

på vilket sätt kan lärare och skolledare göra ett bättre jobb när delar av skolpengen ska delas ut i aktieutdelning och helt lämna skolans verksamhet? på vilket sätt bidrar det till att kvaliteten i undervisningen ökar? varför ska de få göra det?

sedan 1992 har vi halkat ned från topplacering till absoluta botten i internationella jämförelser av kunskapsnivån

1992 infördes friskolesystemet

hur kan man tro att det omöjligen kan finnas en koppling där emellan?

Riskkapitalisternas nya sedelpressar

Ingenstans i världen är det så ekonomiskt fördelaktigt att äga och driva en friskola som i Sverige. Skollagen är helt underställd aktiebolagslagen. Som det ser ut nu får man inte inskränka friskolornas möjlighet att göra vinst, eller ens inskränka möjligheten att plocka ut denna vinst ur det skoldrivande aktiebolaget. Det finns inga skyldigheter annat än gentemot aktieägarna. Vill aktieägarna ha vinst så är det vinst som är skolans fokus. Entré Riskkapitalisterna. Vad ska vi gissa på är riskkapitalistbolagens fokus?

Jag förstår inte hur någon kan argumentera för skolbolagens rättigheter att dränera skolorna på resurser när detta så uppenbart förstör den väldigt goda idén om att kunna driva en skola utanför kommunal regi. Är det bara möjligheten för skolans ägare att tjäna pengar som driver dem att bedriva skolverksamhet?

SVT Rapport: Riskkapitalister söker sig till vård och skola

Aftonbladet Debatt: De blir miljonärer på förskolepengar

Om det går att tjäna pengar…

Stockholms stad riktar allvarlig kritig mot 16 vinstdrivande privatägda förskolor och fritidshem.

Problemet är inte fri företagsamhet eller aktiebolag. Problemet är inte heller möjligheten att driva privata förskolor, fritidshem, grundskolor eller gymnasium. Problemet är inte ens att friskolor och privata förskolor går med vinst.
Problemet är att det inte finns regler för vad som krävs av den skattefinansierade (men trots det privatägda) barn-, och ungdomsverksamheten. Problemet är att det går att tjäna pengar personligen.

Om det går att tjäna pengar så kommer det alltid stå i fokus. Om det går att plocka ut pengar ur verksamheten så kommer det att göras. Det är inte konstigare än så.

Så varför inte göra om systemet för skattefinansierad barn-, och ungdomsverksamhet så att det inte går att plocka ut vinst ur skolan? Visa mig den friskola som hävdar att de driver skola för vinstens skull. Att deras huvudintresse inte är att skapa en bra verksamhet. Då ska det väl inte vara något problem? Förhindra möjligheten att plocka ut pengar utanför bolaget som äger skolan, så kommer problemen med för få lärare och ”torftiga pedagogiska miljöer” att lösa sig självt.

Driva skola som bolag

Omkring 60% av friskolorna i Sverige drivs av aktiebolag. Aktiebolag som styrs av aktiebolagslagen. Aktiebolag som kan dela ut vinst till sina aktieägare.

Denna ”vinst” är i praktiken outnyttjade skattepengar, utbetalade av kommunen i form av skolpeng. Redan 2003 kom ett förslag om begränsad vinstutdelning för skolor som drivs av aktiebolag. Förslaget innebar ingen begränsning för skolan att gå med vinst, bara en begränsning i att dela ut denna vinsten till externa aktörer utanför bolaget. Högskoleverket hade inget att invända mot förslaget. Skolverket tyckte inte förslaget räckte utan att en helt ny bolagsform för just skolor behövdes. Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv uttalade sig starkt kritiskt till förslaget.

- ”Svenskt Näringsliv motsätter sig starkt dessa strävanden att inskränka de privata alternativen”.

Förslaget kom sen inte längre och sen dess är utvecklingen tydlig. Fem av sex aktiebolag som driver friskolor går med vinst. 2008 hade de 300 aktiebolag, som driver friskolor, en sammanlagd omsättning på 10,7 miljarder kr. Den utdelade vinsten var drygt 500 miljoner kr.

Lite länkar:
SVT Rapport om friskolevinster
Sveiges Skolledarförbund om friskolevinster
Svenskt Näringsliv om vinstbegränsningar