Kategoriarkiv: Okategoriserade

Knappt ens symtombehandling

Jaha. Regeringens direktiv för vilka som ska få driva offentligt finansierad verksamhet kom igår. Det ska vara sk ”varaktiga” ägare. I övrigt säger man ingenting. Inga exempel på vad detta betyder, ingen tidsangivelse för hur länge varaktigt kan tänkas vara, ingenting om vinstuttag. Centern ser inte helt oväntat den vaga formuleringen som en seger. Jag hade visserligen inte väntat mig något hållbart om hur skattefinansierad verksamhet ska styras upp, men efter Borgs och Björklunds tidigare uttalanden om riskkapitalbolag hade jag ändå väntat mig något som kunde leda till symtomlindring. Och då hade jag ondgjort mig över det.

Ett av de stora problemen med hur diskussionen förs idag är nämligen just att den tillåts handla om symtombehandling. Vi har problem i skolan – med kunskapsnivå, skolk, ordning, undervisningstid, etc. Dessa problem tycks politiker ha en massa lösningar för att komma till bukt med när de väl är ett faktum, men få förslag för att förhindra att det uppstår.

Som nu när det gäller vem som ska tillåtas driva skattefinansierad vård, skola och omsorg. Jämför diskussionen om driftsform med tex bekämpningsmedel (retoriskt – utan jämförelse i övrigt). Låt säga att det finns olika former av bekämpningsmedel (ägarformer) med liknande effekt, vara av ett är rejält giftigt (riskkapitalbolag). Istället för att helt enkelt förbjuda det och därmed förhindra problemen innan de uppstår, hittar man på lindrande åtgärder. Man får inte använda så mycket av det, eller bara på vissa avgränsade områden, eller noga filtrera utsläppen, eller eller lova att plantera träd som kompensation, eller köpa utsläppsrätter.

Symtomlindring. Men faktum är att även ett förbud mot riskkapitalbolag vore att behandla symtom. Frågan man borde ställa är varför vi över huvud taget behöver bekämpningsmedel. I vårt fall blir frågan varför riskkapitalbolaget över huvud taget är intresserat av att äga en skola. Att göra något åt orsaken till riskkapitalbolagens intresse vore att adressera det verkliga problemet. Om det inte går att tjäna så orimligt mycket pengar på att driva en skola så löser sig problemet av sig självt.

Regeringen: Utredning om kriterier för varaktigt ägande inom friskolesektorn och andra offentligt finansierade välfärdstjänster
SR: Privata ägare inom välfärden ska vara långsiktiga
SvD Näringsliv: Bråk om utredning kring friskolorna

Det ÄR skillnad på att bygga sjukhuset/skolan och att driva det

I Agenda den 12/1 argumenterade Jonas Sjöstedt (V) för att vinster i välfärden är ett misstag. Annie Lööf (C) ställde sig helt oförstående till detta och jämförde att bolag får göra vinst på skattepengar när de bygger sjukhus, medan de som driver sjukhusen inte får gå med vinst. Lite olyckligt kortfattat replikerade Sjöstedt att ”vet man inte skillnaden mellan att bygga ett sjukhus och att driva ett, så ska man nog inte driva sjukhus”.

Sjöstedt har, helt objektivt, rätt. Det märkliga är att Annie Lööf inte tillgodogjort sig väldokumenterad forskning eller låter ideologiska skygglappar avgöra hennes inställning trots bättre vetande.

Redan 1992 publicerade Harvardprofessorn John D Donahue sin bok ”Den svåra konsten att privatisera”. Hans forskning visar att det i praktiken inte går att släppa in vinstdrivande företag i vård, skola och omsorg eftersom det ligger i marknadslogikens natur att försöka skapa vinst genom att minska kostnaderna så mycket som möjligt.

Avreglerad skattefinansierad verksamhet agerar per definition på en sk Kvasimarknad, (Bartlett and Le Grand, 1993). På en vanlig marknad kan vinst ses som ett tecken på att ett företag är välskött och att deras produkter är uppskattade av konsumenterna. Det fungerar inte på en skattefinansierad marknad.

Till och med en omtalad rapport från 2011, Konkurrensens konsekvenser, producerad av den näringslivsanknutna föreningen Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS), konstaterar att de senaste två decenniernas privatiseringar i välfärden inte lett till några effektivitets- eller kvalitetsvinster.

Centern, eller åtminstone dess partiledningen, utgör ett tragiskt exempel på marknadsfundamentalister. Det är bara att hoppas att de får så lite som möjligt att säga till om i Alliansen.

SVT: Sjöstedt och Lööf drabbar samman i Agenda
Expressen: Forskare har varnat för vinstdriven vård
SNS: Slutsatser och sammanfattning, Konkurrensens konsekvenser
SvD Brännpunkt: Sätt stopp för vinstutag i skolan

En till som har fel

En professor emeritus i tyska på Umeå universitet, Kjell-Åke Forsgren, tror att det han kallar likhetsdoktrinen, att alla elever har samma mål att förhålla sig till, är orsak till skolans kris.

Vi måste komma vidare! Det får vara nog nu med tyckare som tror att skolan är en tävlan mot andra elever, att arbetsmarknaden fortfarande består av fabriksjobb som inte kräver teoretiska kunskaper eller att man fullständigt kan bortse från statistik och forskning när man presenterar sina idéer.

DN Debatt: Likhetsdoktrinen är orsaken till skolans kris

Sämre sen friskolereformen

I en rapporten Friskolor, kvalitet och vinst beställd av Friskolornas riksförbund (om den orättvisa medierapporteringen om vinstintressen i friskolor…) konstateras att man – dels inte hittar stöd för att skolan blir sämre av att den drivs i privat regi (!), dels att svenska elevers resultat inte står sig i relation till andra länders elever och att det är en trend som pågått sedan mitten av 90-talet.

Friskolereformen genomfördes 1992.

Det stora problemet är dock betygssystemet som infördes ungefär samtidigt. Och kombinationen är förödande. På sidorna Förutsättningarna …och resutatet. ovan förklaras hur.

Starta friskola någon?

Skolinspektionen konstaterar att en fjärdedel av de 103 nya friskolor som startades inför läsåret 09/10 inte är skickade att bedriva skolverksamhet.

En fjärdedel av de 103 skolor som fick starta alltså. Då är det ändå 4-5 ggr fler  som ansökt att få starta friskola men inte godkänts. Mellan 1997-2008 inkom det 1 836 ansökningar om att starta gymnasieskola. (Räknar man grundskolor också inkom det sammanlagt 3 845 ansökningar). Idag finns det 945 gymnasieskolor jämfört med 756 för fem år sedan. Långt många fler gymnasieplatser än vad det finns elever.

Det här borde dock inte förvåna alls, eftersom det inte krävs någon som helst kompetens eller utbildningserfarenhet för starta en vinstdrivande skattefinansierad skola.

http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/11724

http://svt.se/2.22620/1.1937404/brister_i_en_av_fyra_friskolor

Gamla kommentarer

Här nedan ligger gamla kommentarer gjorda innan uppdateringen av webbplatsen.

Martin
2009-08-23

Tack!
Bra och välbehövlig sammanställning, tack för den! Kunskaperna sägs ju gå ner kraftigt i den svenska skolan och det kanske är sant, jag vet inte. Oerhört intressant och belysande är att privatskolereformen aldrig nämns med ett ord som en orsak till detta eventuella kunskapsfall. Det är ju helt uppenbart för varje människa av kvinna född att sambandet mellan vinst-mindre lärarledd undervisning-sämre kunskaper är klasklar. Skam åt svenska medier som inte klarar av att berätta detta för väljarna!

Martin
2009-08-17

Kunskapslucka var ordet
Frågan man har att rösta på är inte så enkel. Jag tror varken det gör till eller från hur mycket undervisningstid eleverna får. Anledningen är att jag är skeptisk till den undervisning de får. Skolan är rörig och ostrukturerad vilket inte har med flumpedagogik att göra utan att man blandar individ och kollektiv på ett ogenomtänkt sätt. Det är en bra idé att ta hänsyn till individen när det gäller studietakt och vad som ska göras när. Det är dumt att ha kollektivet ”klass” i vilken individen ska verka. Nu har vi 30 individer som ska arbeta utifrån sina förutsättningar i ett gemensamt klassrum men fortfarande bara en lärare. Kunskapslucka var som sagt ordet. Det tror jag blir resultatet av den bristande struktur som eleven tvingas arbeta inom. Om flera arbetar med samma sak samtidigt har man hela tiden möjlighet att se vad och hur andra löser uppgiften. Resultaten kommer att bli mer lika men också på en högre nivå då man anammar de bästa lösningarna omkring sig. Nu blir det mer ensam eller parjobb med uppgifter vilka läraren snabbt kan få igång eleven med och som inte kräver så mycket stöd. Vad man kan tänka ut själv blir alltså vad man kan prestera och det är ju inte så mycket med tanke på att det är okunniga personer vi pratar om. Härav kunskapsluckor. Lösningen är inte att låta klassen jobba mer likformigt utan att bryta upp klasserna. Ta bort dem helt. Eleverna ska ju lära sig vissa saker men grupperna de gör det i är inte intressanta utan att de gör det med andra som ska göra samma sak. Det är kunskap vi ska bibringa eleverna inte undervisningstimmar.

Gäst
2009-08-17

Lysande
Jag uppskattar verkligen den sammanställning som du har gjort på din sida.

Gäst
2009-08-12

Äntligen!
Här är någon som pekar på en rationell orsak till problemen i den svenska skolan. Tack!

Berra
2009-01-21

lärare i friskola
Allt som kan mätas i skolan bör mätas, oavsett huvudman. Varje huvudman bör mäta en stor mängd faktorer i sin verksamhet. Enkäter online bör tillställas alla inblandade – elever, föräldrar, lärare, skolchefer och övrig personal. Varje lärare och skolchef bör få veta vad elever och föräldrar anser om lärarens förmåga att sköta olika aspekter av sitt arbete, lärare bör ges möjlighet att jämföra sina resultat med sina kollegor och bör, om resultaten har brister, få stöd från arbetsgivare att prestera bättre. Detta är metoder som varit regel inom näringslivet under lång tid och är en normalitet i de flesta sammanhang. Ansvaret att den verksamhet som bedrivs har god kvalitet vilar ytterst på huvudmannen, i de flesta fall kommunen. Det normala är att kommunen har en ytterst slapp kontroll över hur olika kategorier av brukare egentligen uppfattar deras verksamhet, en självklar konsekvens av en situation där kommunen har ett ohotat monopol. Nationella prov i fler ämnen är en del av den nya borgerliga skolpolitiken. Detta är alldeles utmärkt. Verktyget är trubbigt med ger en del av sanningen kring vilka skolor som är bra eller dåliga. Det motverkar också att andra ämnen än basämnen behandlas styvmoderligt av olika huvudmän.

Gäst
2008-02-29

Inspiration eller slöjdsalar?
Har precis kollat på två skolor i Ystad, varav en kommunal och en kunskapsskola. Kommunal=de mest oinspirerade lärarna man skulle kunna tänka sig men fina slöjdsalar och enorma klassrum. Friskola = mycket inspirerande lärare men mindre utrymmen och inga slöjdsalar. Vad är viktigast inspiration eller hyvelbänkar (som ungarna ändå får när de åker till kunskapsgården). Vi väljer inspiration framför ett gäng bittra job-for-lifers… Plutta dej som gör denna sajten!

Luckan
2008-02-11

Men undervisningstiden…?
Jag tvivlar inte en sekund på att gästen med inlägget nedan är professionell i sin yrkesutövning. Jag tvivlar inte på att den överväldigande majoriteten av lärare i både friskolor och kommunala skolor är professionella i sin yrkesutövning. Men på vilket sätt motiverar det att eleverna får mindre undervisningstid?

Gäst
2008-01-24

Stolt
Jag jobbar på en friskola där det går 20 elever på varje lärare. Kan tyckas lite? Ja, om det vore så att vi lärare hade planeringstid under den tid eleverna är i skolan kanske. MEN – om alla lärare är ute i verksamheten hela tiden, med undantag för lunchrast, är det då lite? Har arbetat kommunalt i många år och visst, vi var många fler – men vi var definitivt inte fler vuxna ute i verksamheten med eleverna. Nä, för där satt hälften av styrkan och planerade i arbetsrummet under stora delar av dagen. Jag är ganska less på lärare i kommunala skolor som ondgör sig på friskolor. Ta oss istället som inspiration – marknadsför er genom er kunskap och ert yrkeskunnande, inspirera eleverna till att nå högre resultat, ha roligt i undervisningen! Men framför allt: visa din professionalitet som lärare genom ditt eget arbete – inte genom att påvisa andras brister! Trots allt – vi är lärare och vårt främsta mål är att entusiasmera våra elever att trivas och utvecklas i skolan – oavsett vilken skolform eleven finns i. Jag är lärare – jag är stolt över mina duktiga elever – jag är stolt över min skola. Men framför allt är jag stolt över att jag är professionell i min yrkesutövning!

Gäst
2008-01-15

Tack!
Mycket bra skrivet!

Elisabeth
2007-11-06

skattebetalare
Friskolor bekostas av skolpeng/skattemedel. Om skola A i kommun A går dåligt (=för få elever), kan delar av skolpengen föras över från systerskolan B i kommun B för att täcka hålen. I förlängningen betyder det att B-kommunens elever inte får ta del av sin skolpeng, vilket de borde ha rätt till. Hur kan det vara tillåtet att använda våra skattemedel på detta sätt? Elisabeth Karlsson Stockholm

Evelyn
2007-08-24

Skolkoll
Här är ett tips på hur man kan kolla om en skola ger eleverna det de har rätt till = en bra skola: Finns lokaler för de praktiska ämnena (idrott, slöjd, bild m.fl.)? Är lärartätheten lägre än riksgenomsnittet? Verkar lärarna trivas? Kan de påverka sitt arbete med eleverna, eller är allt redan färdigpacketerat? Är klassrummen under-dimensionerade? Finns elevvårdspersonal? Hur många består expeditionspersonalen av? Hur äter eleverna? Finns läromedel, inte bara en digital portal. Ersätts vissa lektioner av lärarfri tid (kan kallas workshops, helpdesk eller liknande)

Jonatan
2007-08-16

Välkommet!
Tack! Äntligen någon som skriver om skolans problem och verkar vara insatt i den rådande situationen. Vi har nämligen en debatt idag som fullständigt ignorerar det faktum att resultaten i svensk skola i internationell jämförelse har försämrats drastiskt efter decentraliseringen, friskolereformen och neddragningarna under 1990-talet. Jag hoppas verkligen att de som satt agendan, folkpartister och DN-skribenter, läser och begrundar det som skrivs på denna sajt. Instämmer alltså i kritiken mot dagens utveckling.

Johan
2007-08-14

Bra initiativ
Analysen ni gjort är helt riktig, och värst ser det ut i de ämnen som inte har nationella prov. När det gäller kunskapsskolan är namnet helt underbart med tanke på att det vanligtvis är just kunskaper som eleverna saknar när de lämnar skolan i fråga. Däremot är kunskapsskolan bra om man vill utveckla sin förmåga att slöa.

Gäst
2007-08-05

hur göra
Vilka friskolor vågar man välja då?

Gunnar
2007-07-24

Bra
Mer uppmärksamhet på det här problemet skulle vara önskvärt

Patrik
2007-04-02

Hoppas detta är ett aprilskämt
Om inte så är det helt sjukt hur man kan hävda sig vara/varit anställd i någon av de stora friskolekoncernerna när hela sajten handlar om att friskolor är FEL!

Det suger när man utnyttjar nätet till att via anonyma sajter försöker skapa legitimitet i sitt budskap genom att hävda att man är något man inte är.

Våga stå för att ni bakom sajten tycker att friskolor är fel och kalla i stället sajten för NEJ_TILL_FRISKOLOR.NU. För det är det enda ert uttalade syfte är. All analys kring hur man skapar förutsättningar för lärarande saknas i er analys! (Man kan ju vänta sig att er lösning är att ösa in ännu mer pengar i offentliga monopol!!!

Lasse
2007-04-02

Frihet?
Angriper frihet? Frihet att göra vadå menar du?

Lars Johansson
Stockholm

Gäst
2007-04-02

Sjukt!
Hemliga nätverk som angriper frihet tyder att något är sjukt.
Den som inte står för sina åsikter förtjänar inte att tas på allvar!

Hans Sundgren
Söderhamn

Daniel
2007-03-31

-
Sverige behöver både friskolor och kommunala skolor. De bästa friskolorna är bättre eller lika bra som de bästa kommunala skolorna. Men tyvärr finns bland friskolorna också riktiga skräckexempel.
Bland friskolorna finns skolor som är mycket sämre än de sämsta kommunala skolorna. Kunskapsskolan och Vittra hör till de absolut värsta avarterna. De är skolor som minskat lärartätheten bortom alla rimliga proportioner vilket fått till följd att eleverna har mycket lite lärarledd undervisning och att personalen mår dåligt. En följd av detta är att betygssättningen på dessa skolor blir rena lotteriet vilket hotar rättsäkerheten vid högskoleintaget. Som tur är så kommer förnuftet att segra och dessa skolor kommer så småningom att bli ett minne blott. Frågan är bara hur länge vi skall behöva vänta. Jag uppmanar alla lärare och alla elever vid dessa skolor att rösta med fötterna och söka sig till andra skolor. På så sätt påskyndar vi denna smärtsamma process. Anders Hultin & Co kommer att bli ihågkommna som dom som försökte leda svenskt utbildningsväsende ner i fördärvet, men misslyckades!

Berra
2007-03-31

-
Varför en anonym sajt om ett viktigt ämne? Vågar inte personen bakom stå upp för sina åsikter och ta en öppen och ärlig debatt? Uppenbarligen inte.

Jag gillar dessutom inte att få spam-mejl med anonyma avsändare till min jobbmejl.

Är det orimligt att en del av den skattefinansierade skolpengen delas ut till aktieägare i de privata läromedelsförlagen? Borde inte hela klabbet förstatligas en gång för alla, så att politikerna fick HELA makten över HELA utbildningsväsendet?

Tror knappast det…

Totte
2007-03-31

-
vi får hoppas att signaturen CP inte är lärare i svenska

Gäst
2007-03-31

-
Det är INTE vilken verksamhet som helst. En elev som får betyg utan att behöva gå i skolan klagar inte. Är det bra
för Sverige?

Lasse
2007-03-31

-
”På Cybergymnasiet är skoldagarana korta. Du går i genomsnitt bara fyra/fem timmar per skoldag, antingen för- eller eftermiddag.” Cybergymnasiets hemsida.

”Eleverna på IT-Gymnasiet får lärarledd undervisningstid i enlighet med den av skolverket föreskrivna garanterade undervisningstiden.” It-Gymnasiets hemsida gör reklam. :)

”Vårt schema ger eleverna möjlighet att läsa läxor under dagtid istället för på kvällar och helger, eftersom lektionerna normalt inte omfattar mer än ungefär halva dagen, för- eller eftermiddag.” Jensen-gymnasiums hemsida.
Även dom gör i stycket under reklam om att följa
gymnasieförordningen.

Jag vill påstå att det är satt i system.

Håkan
2007-03-31

-
Jag tycker det är bra med friskolor som kan erbjuda alternativ till kommunala, speciellt när det gäller pedagogik och inriktningar.
Men naturligtvis får vinstintresse inte gå före undervisning. Det tror jag inte heller att det gör i majoriteten av skolorna. Dessutom tror jag det är som med vilken annan verksamhet som helst – luras man slår det tillbaka på ägarna så
småningom.
För eleverna tror jag det är värre att lärarhögskolorna inte utbildar goda pedagoger.

Pella
2007-03-31

-
Sveriges största friskola heter kunskapsskolan. Den borde verkligen synas under lupp.

mamma
2007-03-31

-
Vinsten från friskolorna borde återvända till de rätta ägarna, dvs eleverna. Det kan användas till att anställa fler lärare, så kan alla undervisning, typ elevstyrd, ersätts med riktig undervisning

CP
2007-03-31

-
”Som de flesta av oss gillade jag håltimmar och sovmorgnar, men innerst inne insåg jag ganska snart att det fanns ett samband mellan ansträngning och resultat.”
Det är ju så att alla elever måste bestämma sig för att lära sig, om de inte gör detta kan de få 5000 lärarledda timmar utan att förstå ett dugg. Dvs. få stora kunskapsluckor. Där jag jobbar har jag inte upptäckt att det skulle vara lärarlöst halva dagarna även om det inte är ”föreläsning” hela åtta timmar om dagen. Jag är stolt över det arbete vi gör och säker på att våra elever står sig mycket bra i konkuransen med de kommunala dito.