Flumskolan infördes 1992

Detta är en debattartikel publicerad på Newsmill i december 2008.

Flumskolan håller Sverige i ett järngrepp. Enligt Jan Björklund uppstod den redan på 60-70-talet, men av någon anledning har de mätbara försämringarna visat sig först från slutet av 90-talet. De försämringar i kunskapsnivå som redovisas av Skolverket nu, är i jämförelse med tidiga 90-talet. Så först var det tydligen 20-30 år av flumskola innan det uppstod några försämringar. Vilket ju kan tyckas märkligt.

Vi som fortfarande tror på orsak och verkan tycker emellertid det är relevant att fråga sig vad det finns för skillnader mellan den skola vi hade för 10-15 år sedan och den skola vi har idag. För något måste ju ha hänt, eftersom det finns en mätbar skillnad i kunskapsnivå. Orsak och verkan. Små förändringar, så som större klasser och förändrad lärarutbildning (med mer ämnesstudier) har visserligen skett, men det räcker knappast som förklaring.

Det visar sig att det finns två enorma skillnader mellan den skola vi har idag, flumskolan, och den skola vi hade för 15 år sedan. För det första Lpo94, den nya läroplanen som trädde i kraft 1994, där vi gick från relativa sifferbetyg till målrelaterade betyg med IG, G, VG och MVG. För det andra friskolereformen som genomfördes av den borgerliga regeringen 1992 (utan nämnvärt mothugg från oppositionen ska tilläggas) och som innebär att vem som helst som kan teckna juridiska avtal (t.ex enskild firma), utan någon som helst utbildningserfarenhet, får starta en vinstdrivande skattefinansierad skola.

I vårt nuvarande betygssystem gäller kunskapsmål. Stoffet på vägen dit är inte det viktiga, det är målet som räknas, förståelse och slutsatser. Eftersom stoffet inte är målet behöver man inte heller i målen säga vilket stoff som krävs för att uppnå målet. Det är individuellt. En elev kan ju vara bra på tex engelska av fler skäl än undervisningen i skolan. Här finns alltså en möjlighet till flexibilitet i den undervisningstid en elev behöver för att uppnå ett mål. Att mängden stoff eleven tillgodogör sig, och den övning eleven får, är direkt avgörande för elevens möjlighet att ”kunna dra egna slutsatser” eller ”kunna värdera och jämföra”, vilket är vanliga formuleringar i läroplanen, kan skolor bortse ifrån och ändå hävda att de följer läroplanen.

När regeringen 1992 drev igenom friskolepropositionen förändrade man även den garanterade undervisningstiden. Från att ha varit 2500 lektionstimmar á 60 min för en gymnasieutbildning på 2500 poäng, sänktes undervisningstiden på ES, SP och NV-programmen till 2180 timmar. Illa nog kan tyckas, men vad värre är försvann den självklara kopplingen mellan undervisning och poäng. Eftersom det inte längre är reglerat hur många undervisningstimmar en 100-poängskurs ska innehålla blir resultatet att mindre nogräknade skolor ytterligare kan dra ner tiden tillsammans med lärare utan risk för anmärkningar från skolverket. Med formuleringar som elevstyrd, individanpassad, workshop eller frihet i tid och rum, ”erbjuder” skolan undervisning utan att behöva hålla den.

Eftersom man för Skolverket kan motivera att eleven kan uppnå målen på andra sätt än genom lärarledd undervisning, gör dessa två förutsättningar det möjligt för skolor att spara pengar genom att helt enkelt ha mindre undervisning. (Det är förresten skälet till att det är så populärt att starta friskolor). Nu är det ju nämligen inte längre reglerat hur mycket undervisning som krävs i ett visst ämne. Tidigare var det svårt att trixa, på gymnasiet gällde 1 timme = 1 poäng. För Engelska A 100 poäng gällde 100 timmar. Det gäller inte längre och idag ligger undervisningstiden vanligen mellan 40-80 timmar.

Det här är det verkliga skälet försämringarna sedan mitten av 90-talet och skälet till att Skolverket idag kan rapportera att svenska elever har blivit ännu sämre på matte och naturkunskap, enligt den senaste TIMSS-undersökningen, jämfört med den som gjordes 2003.

Dagens flumskola, Jan Björklund, är inte ett arv från 70-talet, den infördes i början på 90-talet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>